En rak vit höger

Solen skiner, fåglarna kvittrar och insekterna börjar krypa fram ur sina skrymslen. Plusgrader på termometern och längre dagar. Ljuset ger mig mer energi och hopp om sommaren. Så, plötslig… en rak vit höger i nyllet som får mig att rygga tillbaka. April, april din dumma sill. Det blir inte sommar än, fastän du vill…

Nu får vintern ta slut! Jag längtar efter varmare och snöfria dagar. Lika mycket som när jag var barn och längtade efter att få ta fram cykeln och att få känna friheten att cykla omkring utan något fast mål. Runt runt och bara få vara ute. Utan att behöva bylta på mig. Bara på med shortsen och ut.

I fredags kändes sommaren dock väldigt långt borta och trendordet ”snösmocka” ekade i radion. Ett illustrativt ord för att beskriva ett plötsligt och oväntat snöfall. Men borde vi här i Norrland vara förvånade att det snöar i april? Vi borde väl vara vana? Förberedda i alla fall. Men blir man någonsin det? Själv lyckas jag varje år glömma hur mörk och kall den långa vintern kan vara, tills den plötsligt slår till. Och varje gång undrar jag hur man frivilligt väljer att bo i ett så kallt land som Sverige.

Det jobbiga med snön är att behöva ta hand om den och att få samhället och transporter att fungera. Ta sig till och från platser utan olyckor och utan att fastna i snön. I Sverige har vi ändå lyckats skapa ett ganska väl fungerande system för både väntade och oväntade snöfall. 

Värre var det i New York, dit jag åkte med mamma och min äldsta dotter för några år sedan, när det plötsligt började snöa. Där var snösmocka precis rätt ord för att definiera nederbörden. Två dagar in på vår vistelse är domedagskänslan med ödelagda gator ett faktum. Trafiken har stängts av i Manhattan och affärerna på väg att stänga. ”Här ta dem, vi stänger nu”. Jag får tre burkar marockansk linssoppa kastade i min famn av en butiksmedarbetare. ”Varför det?”, undrar vi. Det är ju bara lite snö… Men den lilla mängden snö som kom skapade ett fullkomligt kaos i en stad som inte alls var förberedd på detta väder. Hela New York stängde ner i fyra dagar. Som tur var hade vi frukost-buffé på hotellet. Lock down-perioden gjorde faktiskt vår New York-resa extra minnesvärd. Och bilden av affärsinnehavare som tar bort snö framför den egna butiken genom att skyffla ner den i närmsta körfält har etsats sig fast på min hornhinna.

Idag, måndagen den 11 april, skjutsar jag barnen till skolan i ett Bjurholm täckt med ett tjockt lager snö med många perfekt uppskottade ”Herren på täppan”-toppar medan snön fortsätter att yra. Under eftermiddagen kommer solen fram och termometern står åter på plus. Nu hoppas jag att det inte fryser på efter det här så vi får halkiga vägar för de ska ut och resa till påsk.

På tal om att resa har det till slut blivit dags att önska alla påskkärringar God flyglycka till Blåkulla! Kör försiktigt över Bjurholm så ni inte bländas av det starka skenet från den, ännu, oslipade Diamanten…